Medinet Habu

Redan innan Ramses III valde ut den här platsen, som på gammalegyptisk tid hette Djamet, för sitt dödstempel fanns här ett litet tempel vars ursprung kan spåras tillbaka till Mellersta riket men som med sin nuvarande kärna härstammar från hatscheptsut och Thutmosis III. Trots att bygget av det mycket större kungliga dödstemplet fortsatte detta tempel att vara en viktig kultplats (dess förlängda tempelaxel pekar rakt på Luxortempelt på andra sidan Nilen). Beviset för detta är att templet byggdes ut så sent som på den romerska kejsartiden och att man under 25:e dynastin till och med rev ned ett stycke av ramessidtemplets stenmur för att ge plats för en tillbyggnad. Att det här lilla templet var så viktigt berodde på att gudabarken med Amons kultbild i Luxor färdades över Nilen var 10:e dag och tog plats i Medinet Habu.

Mycket av färgprakten finns fortfarande kvar inne i det ursprungliga templet från 18:e dynastin som på alla sidor omgavs av pelare. Senare satte man också in skrank mellan pelarna och byggde också förgårdar med små pyloner, portbyggnader och kolonnader som bröt igenom de yttre murarna till Ramses III:s tempelområde. Sista handen vid tempelkomplexet lades under den romerska kejsartiden med en monumental portal med en färgrann bevingad solskiva på arkitraven liksom två framförställda kolonner med målade kompositakapitäl i kraftiga färger. Till vänster på förgården finns en nyuppställd skendörrsstele av granit från thutmosis III:s tid. Den stod ursprungligen i dennes numera helt förstörda dödstempel men återanvändes senare som tröskel i Medinat Habu där den återfanns och tillvaratogs.

Ramses III:s väldiga dödstempel, som delvis byggts med material från Ramses II:S dödstempel Ramesseum”, omgavs på alla sidor av en tjock yttre stenmur med rundtinnar efter främre asiatiskt mönster. Innanför dessa rymliga murar fanns tillräckligt med plats till vänster om det egentliga templet för de omfattande förråds- och ekonomibyggnaderna som omgav komplexet på tre sidor och som byggdes av lertegel med tunnvalv och försågs med avloppssystem. Naturligtvis fanns här också plats för den heliga sjön i anläggningens östra hörn. Huvudingången till området, Höga porten, ligger åt sydost och pryds av uttrycksfulla och levande reliefdekorationer som föreställer kungen när han slår ned sina fiender. Inne i porten sitter en staty av den lejonhövdade gudinnan Sechmet och vaktar ingången, här i sin funktion som krigsgudinna. Den här statyn har flyttats hit frånMutområdet i karnak. På bröstvärnet på båda sidor om portgången där kungen kunde visa sig högt över skarorna av undersåtar, kan man se reliefdekorationer med överkroppar och huvuden av brokigt klädda besegrade fiender (främre asiatiska folk, libyer och nubier) som också trampas ned symboliskt av kungen som står ovanför. I kammaren ovanför den egentliga porten kan man på den vänstra bortre väggen se hur kungen smeker en prinsessa som står framför honom under hakan med sitt utsträckta finger (kan ses nerifrån genom det stora fönstret i mitten).

Det skydd som de mäktiga yttermurarna gav utnyttjades under Sentiden även av ”Amons gudagemåler” Schepenupet I Schepenupet II, Amenidis, Nitokris och Mehitenusechet som alla lät bygga sina gravkapell (med sirliga och fina reliefdekorationer) mellan Höga porten och Ramses III:s tempelbyggnad.

Palatset till vänster om Ramses II:s dödstempel var visserligen avsett som residens för livet i dödsriket men eftersom det var försett med två olika stora tronsalar och tre bakre identiskt planerade våningar som har antagits vara haremsrum samt dessutom sanitära inrättningar (t.h. om tronpodiet) var det i själva verket ett fullt beboeligt kungasäte. Det enda som numera finns kvar av byggnaden av soltorkat lertegel är de nedersta skikten samt sådana utsatta partier som var tillverkade av hårdare material som t.ex. kalksten (dörröppningar, kolonnbaser, tronpodier etc.).

Själva dödstemplet är uppbyggt på det sätt som var vanligt i egyptiska tempel. Här finns alltså en monumental huvudpylon (63 meter och 22 resp. 19 meter hög) med fronreliefer som visar kungen när han slår sina fiender. 1:A gården kantas på högra sidan av Osirispelare och på den vänstra av en kolonnad (efterson det här är framsidan på palatset med ”hälsningsfönstret”). Sedan följer 2:a pylonen, också den med en bakomliggande gård (med kolonnader på sidorna och Osirispelare längst fram och längst bort) samt slutligen de ursprungligen taktäckta bakre rummen där de nedre stenskickten av såväl väggar som bärande kolonner ännu står kvar. Platsen för det allra heligaste markeras av 2 skulpterade grupper av röd granit som en gång tillhört Amenophis III men som Ramses III gjorde till sina. De föreställer farao tillsammans med Thot och en kvinnlig gud. På nästan alla reliefer inne i templet finns mer eller mindre välbevarade rester av de ursprungliga färgerna. Den 33 x 42 meter stora 1:a gården och baksidan av 1:a pylonen är dekorerade med kamp- och krigsmotiv, företrädelsevis från ett libyskt fälttåg, där faraos bedrifter utgör medelpunkten. Bland krigsfångarna på 2:a pylonens front förekommer också ”filistéerna” med sina typiska fjäderprydda hjälmar (jfr strider till lands och sjöss med ”sjöfolken”).

Av relieferna på 2:a gården (38 x 42 meter) är det främst de norra och östra med en skildring av Min-festen med väl bibehållna färger som är intressanta. (2:a gården användes för övrigt av kopterna till en numer riven basilika, och några block med fornkristna skulpturala byggnadsdelar finns att se på ett upplag framför palatset i öster.) På de här relieferna kan man se processionen till fruktbarhetsgudens ära och med i tåget finns också hans heliga djur, en vit tjur. Kungen som skall leda processionen har dessför innan, åtföljd av sina ämbetsmän, låtit sig föras fram i bärstol till Min ´s kultbild där han offrar till guden. I ett inslag i festen låter prästerna sina fåglar flyga iväg i alla fyra väderstrecken. På den den södra motsatta väggen, i nära anslutning till baksidan av den 2:a pylonen visas som facit över fälttågen från 1:a och 2:a pylonen hur man räknar avhuggna händer och manslemmar från dödade fiender och nogrant registrerar dem i närvaro av kungen. På bakre väggen i den portik av pelare (frammåt) och papyruskolonner (bakom pelarna) som leder till de en gång taktäckta tempelrummen har Ramses III efter förebild från sin store namne Ramses II låtit sätta upp en ”barnkatalog” , dvs. en förteckning över sönerna. I rummet bakom portiken är det inte bara relieferna på de murskikt som numera ligger i det fria som vittnar om den genomgående höga kvalitén utan också relieferna i de sidokammare där taket endera finns kvar eller åter satts dit. Framför allt gäller detta rummen kring 2:a pelarsalen där kammaren längst bak återger inte bara dödsbokens 8 vilande nötkreatur (7 kor och en tjur; kapitel 148) utan också kungen i de saligas boningar där han ror en båt och deltar i arbetet på fälten. Detta symboliserar i kombinationen med Nilguden Egyptens tre årstider, översvämning, sådd och skörd (se: Abu Gurob; kapitel 110 i Dödsboken).

De viktigaste bilderna på templets ytterväggar är framförallt vildoxejakten, på den framskjutande baksidan av 1:a pylonens södra flygel (väl synlig från palatset), samt den berömda kombinerade fält- och sjöslaget mot ”sjöfolken” som täcker hela norra ytterväggen (syns tydligt bara i soljus tidigt på morgonen). Dessa s.k. sjöfolk var en sammanslutning av flera olika folk från Medelhavsområdet, bland dem också filistéerna som vi känner från bibeln (med sin karakteristiska fjäderkrona). Efter att ha bringat hettiterriket i centrala Anatolien på fall drog de härjande och plundrande ner längst den libanesisk-palestinska östra medelhavskusten där de intog sådana stora platser som Byblos och Ugarit. Det är alltså inte överraskande att Ramses III firade det faktum att han lyckades avvärja en så stor hotande invasion som den största bragden under sin regeringstid. Överallt här är hieroglyferna påfallande djupt nedskurna i stenblocken (framförallt i kungakartuscherna). Uppenbarligen ville ramses därmed förhindra att hans dödstempel övertogs av någon framtida härskare.

Läs mer om tempel, gravar och monument i och kring Luxor:

Thebe

Allt om Egypten på Facebook

Unable to display Facebook posts.
Show error

Due to recent changes in the Facebook API it is unfortunately no longer possible to display posts from Facebook Groups. Please see this page for more information.

Fråga oss om resor till Egypten

Kommentar

Translate »