Thebes (Luxors) historia

Print Friendly, PDF & Email

Thebe, Aigyptos stad, där husen är rika på skatter. Ur dess hundra portar tågar hundra gånger hundra män rustade till strid och med hästar och seldon”. -Så står det skrivet i Homeros Iliaden och vi vet genom andra historiska källor och från utgrävningsfynd att detta inte var någon överdrift. I nästan alla andra skrifter talas om “Thebe med de hundra portarna”.

Det allra första gammalegyptiska weset och Nt, som i Bibeln blev No vet man än i dag ingenting om. Men omkring år 2040 f.Kr., under den oroliga mellanperioden lyckades den thebanska fursten Mentuhotep II ena det i små furstendömen sönderfallna Egypten och bestiga faraotronen, vilket blev inledningen till Mellersta riket. (Hans svåraste motståndare var provinsfursten i Heraklepolis vid nuvarande Ehnasya.) Samtidigt upphöjdes lokalguden Amon till riksgud efter att redan tidigare ha trängt undan krigsguden Month. Från den här perioden finns endast sparsamt med arkeologiska lämningar. Förutom några få byggnadsrester i Karanak och Mentuhoteps dödstempel i Deir el Bahri finns några gravar på västra sidan av templet (t.ex, no 60: Senets grav, mor till antefoker som var vesir under Sesostris I). Där har man även hittat gravar från Gamla riket (T.ex. nr 413: Unas-anchs grav från den 6:e dynastin).

Det var också en thebansk furste, Kamose, som ledde fördrivningen av hyksosfolket vars främmande överhöghet hade präglat 2:a Mellanperioden (Hyksoshuvudstaden Auaris vid Qantir; jfr också Kamoses minnesstele i Luxormuseet). Hans bror Ahmose blev den förste faraonen i 18:e dynastin, den första i inledningen till Nya riket, och han fullföljde processen att återförena riket. Den med dyrbara smyckegåvor utrustade grav som tillhört de båda sönerna Ahmoses och Kamoses mor AHhotep har återfunnits i Dra Abu l´Naga i västra Thebe ( i dag på Egyptiska museet i Kairo, övre vån, sal 3). Thebe blev nu slutgiltigt landets religiösa och politiska centrum, med andra ord dess huvudstad. Här stod Amons huvudtempel Karnak dit omättliga rikedomar och skatter flöt in från alla delar av riket som under sin storhetstid (störst utbredning under Thutmosis III) sträckte sig från Syien och Palestina i norr till Afrikas hjärta i söder: “De otaliga nubierna och egyptierna är dess styrka och folken från Punt och Libyerna är deras medhjälpare,” konstaterar profeten Nehemja i Bibeln. Här hade farao sitt residens, de vars officiella titel visserligen var “son till Ra“, men som nu enligt den kungliga födelselegenden betraktades som söner till Amon (legenden om Hatscheptsut i Deir el Bahri och om Amenophis III i temlet i Luxor). Utrustade med omätliga gravskatter avsedda för livet på andra sidan lät de sig slutligen föras till den eviga vilan i nekropolen, en stad för sig på västra stranden där det fanns väktare och ämbetsmän och där också alla rikets förnämsta lät sig begravas.

Amarnatiden under Amenophis IV/Echnaton visade sig bli ett kort mellanspel som slutligen gick i graven med Tutanchamon i det thebanska Konungarnas dal. Thebes roll som politiskt centrum övergick emellertid till Memfis, men tack vare sitt Amontempel fick staden behålla sin ställning som rikets religiösa medelpunkt.

Ramses III lyckades sedemera skydda sitt land mot en invasion av sjöfolken (Jfr Medinet Habu i Thebe / Västra Thebe), men i och med hans död började rikets nedgång. Kungarna Ramses IV-Xi som tillbringade relativt korta perioder på faraotronen behöll visserligen residenset i Ramsesstaden vid Qantir i östdeltat men lät sig även i fortsättningen begravas i Konungarnas dal. Det fanns många missförhållanden som bidrog till det sönderfall av riket som nu snart var ett faktum, och hit hörde de allt starkare Amonprästerna som bedrev sin handfasta maktpolitik via stadsoraklet och de nu ganska svaga härskarna.

Regenterna i 21:a dynastin som inledde 3:e Mellanperioden flyttade faraoresidenset till Tanis medan Thebe och övre Egypten däremot behärskades av prästkungarna som hade upprättat en egen “Amons gudsstat” som formellt styrde riket som den forna riksgudens världsliga representant. Gränsen för taniternas resp. thebanernas inflytande gick nu i närheten av Hibe.

De här thebanska gudagemålerna kom karakteristiskt nog att spela en viktig politisk roll när riket enades för fjärde gången, vilket blev inledningen till den period som kallas Sentiden. Efter den “Amon-missionering” som bedrivits i Nubien under Nya riket betraktade sig regenterna där som de bästa faraonerna och kände sig därför manade att från sitt sudanesiska residens i Napata med vapenmakt tvinga fram ett enande av Egypten. Legitimiteten skaffade sig de Nubiska regenterna, som skulle regera över Egypten som dess 25:e dynasti, därigenom att deras förste kung Kaschta tvingade dåvarande gudagemålen Schepenupet I att adoptera hans dotter Amenirdis I och därmed utse henne till sin efterträdare.

Slutet på kushiternas dynasti kom på 600-talet f.Kr. när Thebe ödelades och plundrades av den Assyriske kungen Assurbanipals trupper, ett slag som staden aldrig tycks ha återhämtat sig ifrån. Visserligen levde den åter upp under en kort period under 26:e dynastin när assyrierna fördrivits (gravar från den perioden finns i Assassif på västra sidan) men nu hade maktens centrum förskjutits till Nildeltat och som provinshuvudstad utan större betydelse delades Thebe snart upp i separata byar. Under den romerska kejsartiden fungerade templet i Luxor som huvudbyggnad (“principia”) i ett läger för en dubbel legion och det forna Thebe var därmed en viktig garnisonsstad. Den romerske ståthållaren Cornelius Gallus anställde stor förödelse här när han slog ned en stor folkresning mot för höga skatter.

Under århundradena som följde styrdes landet Egypten ständigt av främmande härskare och stod under utländskt inflytande och under lång tid brydde sig egyptierna alls inte om dessa vittnesbörd från en svunnen storhetstid. Det vill säga, om man inte hörde till den stora skaran av gravrövare som under århundraden sysslade med att plundra kungarnas och de rikas gravar.

Allt om Egypten på Facebook

Lite sockersött men.. ärligt berättat. Ni måste bara komma dit någon gång!!! #Siwaoasen <3 ... Se merSe mindre

Se i Facebook

Lämna gärna en kommentar