Isistemplet

Print Friendly

isistemplet kartaPå 200-300 talen byggde ptoleméerna f.Kr. detta tempel åt Isis och hennes son Harpokrates på resterna av ett äldre tempel. Det nya templets uppbyggnad avviker emellertid från mönstret i ett typiskt ptolemeiskt tempel. Den 18 meter höga 1:a pylonen reser sig på södra delen av tempelgården. Här stod engång också 2 obelisker som sedemera försvann och som dök upp i Europa med sina kartuscher med namnet ”Kleopatra” bekräftande den tolkning av hieroglyferna som J-F Chapollion lyckats utföra med hjälp av stenen från Rosetta.

I dag omges tempelingången i stället av 2 granitlejon, inte i den vanliga liggande ställningen utan med överkroppen upprest. I västra pylonflygelns nedre register, t.v. om sidoingången till mammisi, kan man se Ptolemaios XII slå ned en fiendeskara inför ögonen på gudarna. Motsvarande scen på östra pylonflygeln finns på andra sidan om den port som Ptolemaios II Philadelphos placerade tvärs mot 1:a pylonen och som också inkräktar på den. Båda pylonflyglarnas övre register består av offerscener där gudinnorna Isis och Hathor uppträder identiskt lika och kan bara skiljas från varandra med ledning av attriuten (Isis har en extra tronhieroglyf och Hathor har en solskiva mellan kohornen på huvudet).

De båda pylonflyglarna omger mittportalen som är en av de äldsta kvarvarande byggnadsdelarna och går tillbaka ända till Nektanebo I. I dess östra passage finns en inskrift som erinnrar om general Bonapartes förföljelse av mamlukerna under Napoleons Egyptenexpedition i den franska republikens 7:e år.

Bakom porten ligger den 1:a förgården som har en ovanlig trapetsform och inramas av kollonade i öster och väster där den också begränsas av födelsehuset, mammisi. På baksidan av 1:a pylonen kan man se Isisbåten med präster i och farao som offrar. Både härifrån, på västsidan, och i västra pylonflygeln finns dörrar in till födelsehuset som tillhörde HathorIsis, mor till Horus, och där kolonnerna åter försetts med vackra bladkapitäl och kompletterats med sistrumkapitäl. Efter ett förrum med bilder och inskrifter av ptoleméer och romare kommer man till det allra heligaste där relieferna berättar om Horus barndom: hur han skapas på Chnums drejskiva, erkänns av gudarna och sedan lever i Nildeltats träskmarker.

Längst bort på gården reser sig den 12 meter höga 2:a pylonen som också är smalare än den 1:a. Relieferna visar även här Ptolemaios XII i olika offerhandlingar inför gudarna. Den högra (östra) pylonflygeln var uppbyggd kring en granitkloss vars framsida slipades av under Ptolemaios VI och försågs med ett för templet mycket förmånligt dekret. Vid flyttningsarbetena tog man naturligtvis inte loss hela blocket från berggrunden. I stället sågade man av framsidan med relieferna och satte sedan tillbaka den som en monolitisk platta. Ovanför porten i mitten kan man se de kristnas inristningar.

Den extremt smala 2:a gården med sina omgivande graciösa kolonnposter kunde man förr skydda mot den brännande solen med ett tälttak (det finns hål i arkitraven att fästa taket i). I anslutning till gården ligger förhallen med 8 kolonner. Här finns koptiska kors och grekiska inskrifter som erinrar om den ”obehöriga” användningen som kristen kyrka, som de reliefer som säkert fanns här förmodligen föll offer för. Efter ytterligare ett antal förrum följer sanktuariet där man fortfarande kan se sockeln till Isis -båten samt reliefer med offrande ptolemeiska och romerska härskare.

I den västra sidokammaren finns en trappa upp till ett litet Osiris -tempel uppe på taket (numera avstängt; jfr liknande anordning i Dendera ). Väggarna täcks av bildcykler med utförliga skildringar av gudens död, cermonielet kring hans döda kropp, hans mumifiering samt händelserna vid hans begravning)

Det var åt underjordens gud som romarna reste Hadrianusporten. Också här ser man reliefscener ur Osiriskulten och brevid dem en avbildning av Nilens källa som man under den arkaiska tiden trodde låg vid 1:a katarakten vid Assuan (en scen i litet format på norra innerväggen med en Nilgud som omslingrad av en orm låter floden spruta ut där han tronar på klippan vid katarakten).

Av Harendotes tempel finns bara ruinresterna kvar. Både Ptolemaios VI och VIII liksom kejsar Augustus arbetade på det vackra Hathortemplet som markerade den plats där gudinnan först ska ha klivit  i land på hemlandets jord efter återkomsten från den torra öknen. Förutom en skildring av kejsar Augustus när han offrar till gudinnan finns en fascinerande relief på kolonnskaften i förhallen med charmfulla dansande och musicerande djur och demoner (apor som spelar luta och musikguden Bes med bl.a. tamburin).

Isis temel trajanus

Den största attraktionen på hela ön är förmodligen trajanuskiosken där det åter är de utsökt välarbetade kolonnkapitälen som drar uppmärksamheten till sig. Att kioskens överstycken och arkitrav aldrig blivit färdiga stör inte heller den vackra byggnaden. Bland alla de inskrifter som besökarna satt dit på kolonnskrankens helt odekorerade insidor kan man hitta en av den berömde zoologiforskaren Alfred Brehm.

Av Augustustemplet och den med ramp försedda romerska portalen finns bara ruinrester kvar. De rester som fanns av kotiska kyrkor och byggnader flyttades inte till Agilkia.

Sedan man instalerat elektrisk belysning på tempelområdet har man även här, precis som i Giza och Karnak, en ljud- och ljusföreställning på flera språk varje kväll.

Läs mer om Assuan: