Norra Gilf Kebir

Gilf Kebir är uppdelad i två halvor åtskilda av ”The Gap”, namngiven så av Clayton, som av en tillfällighet upptäckte sprickan i berget som leder in till området då han gjorde en endags rekognoseringsflygning i området 1931. Därefter upptäckte man vid ytterligare en överflygning att The Gap fortsatte in i en bred dal, delvis fylld av sanddyner -den sydligaste tungan av det Stora sand Havet. Där dalen når de västra klipporna vid den södra änden leder en smal slingrande sandfylld wadi ned genom klippväggarna till slätten nedanför. Detta är Aqaba, ett körbart bergspass som först kom att att beträdas 1933.

Gilf libyskaöknen12

Väster om Aqaba sträcker sig de höga klipporna över 200 kilometer åt nordväst. Cirka 50 kilometer väster om passet finns ett område med ett mycket spektakulärt landskap som breder ut sig som tungor mellan klipporna. Tydligen ansåg även förhistoriens människor detta då området med sina labyrinter labyrint av stenöar och floddalar är en av de viktigaste platserna för klippmålningar i regionen, Wadi Sora.

Den nordvästra halvan av Gilf sluttar norrut. Toppen av platån är het platt, men hela platån genomskärs av stora wadis och deras bifloder, som alla har sitt utlopp i norr. Dessa wadis som först upptäcktes från luften under Almasy – Clayton expeditionen 1932  identifierades som den mytomspunna förlorade oasen Zarzura.

Gilf libyskaöknen13

Wadi Hamra (Röda Dalen), den östligaste dalen, öppnar upp i the Gap cirka 60 kilometer norr om Aqaba. Här finns ett grönt kluster av akaciaträd, vilket gör den till den grönaste av områdets floddalar. Dalen fick sitt namn på grund av den röda sand som fyller  området nära vegetationszonen. Vid två områden i dalen, nära mittsektionen och nära mynningen finns tre klippmålningar och ristningar som troligen utgör de allra äldsta i regionen.

Gilf libyskaöknen10

Wadi Abd el Melik är den största wadin, två 25-30 kilometerlånga flodgrenar sammanstrålar och fortsätter ytterligare 100 kilometer norrut tills de når slätten i väster om Gilf. Wadi Abd el Melik var säkert en gång den viktigaste oas-dalen i Gilf, med täta trädskikt ovanför den plats där de två flodgrenarna sammanstrålar, men nu är de flesta av träden här döda, och dalen är mycket torr. Den utgör är en märklig kontrast till den ljusa grönskan i Wadi Hamra, bara 10 mil öster ut i den östra flodgrenen.

Gilf libyskaöknen11

 

Läs mer

 Läs mer om Oaserna i Västra öknen

Fråga oss om resor till Egypten

Kommentar