Tempelruin i Ain Amur

Precis som vid andra liknande systeranläggningar träffar man också här i Ain Amur på en mäktig råtegelmur som på sina ställen är upp till 10 meter hög och som omsluter […]

Precis som vid andra liknande systeranläggningar träffar man också här i Ain Amur på en mäktig råtegelmur som på sina ställen är upp till 10 meter hög och som omsluter en rektangulär yta där man finner såväl källan som ett tempel byggd av lokalt förekommande sandsten. Det strategiskt fördelaktiga läget på en höjd precis vid nedstigningen i Khargaoasen gjorde oasen lätt att försvara och gav också goda möjligheter att hålla en vinstgivande ekonomisk kontroll över handelskaravanerna som var hänvisade till att använda den här sträckan.

Förutom en i dag nästan helt förstörd sidoport i sydvästra hörnet kom man innanför murarna genom en av sandstensblock murad huvudingång i sydost. Dessa murar är 2,7 meter tjocka på framsidan, som markeras av porten, och 1,8 meter på de andra sidorna. Notera att den 1,5´4 meter breda huvudingången inte är placerad mitt i mursidan utan i stället mitt för templet som befinner sig i nordvästra hörnet av fästningen, ca 70 meter från ingången. Själva templet följer med sina 21,83 meter det typiska egyptiska byggmönstret med 2 på varandra följande förgårdar, en ursprungligen taktäckt pronaos och längst in som avslutning på det sakrala bygget tre sanktuarier bredvid varandra och i det här fallet olika stora. Av tidigare resenärers berättelser framgår att man här tillbad gudarna Chnum, AmonRa och Mut (på pylonen finns klotter från åren efter 1819).

Olyckligtvis har väggavsnittet med den romerske kejsarens offer inför gudarna störtat in varför namnet på byggherren är och förblir obekant. Men även utan uppgifter från tidigare forskare som påstås ha sett en i dag förstörd kejsarkartusch kan man datera byggnadsverket till den romerska perioden med hjälp av det för tiden typiska tegelformatet (40x20x10 cm) i den omgärdande muren.

Just där den bakre väggen har begravts finns templets enda reliefdekorerade avsnitt (dessutom i färg). De övriga väggarna i templet var endast putsade med ljus puts och sedan målade. Av de få resterna av dessa målningar kan man tyvärr inte utläsa något av de tidigare motiven. I templet finns även uppgifter som tyder på att kopterna uppenbarligen använde den avsides belägna platsen som tillflyktsort. Åtminstone på vänstra sidan om den främre tempelporten (den högra är numera förstörd) se ristningar med kors och namnen på kristna invånare. Det finns ochså ett stort antal senare ingraveringar eftersom karavanerna också efter faraonernas tid betraktade ruinen med sin källa som en välkommen rastplats, vilket dock ledde till att väggmålningarna så småningom förstördes. (Det var först med järnvägen utmed Nilen som Darb el-Arbain förlorade sin betydelse.) Dessutom förekom att plundrare som sökte efter föregivna skatter bar iväg med hela murförband och också slet bort golvbeläggningen, vilket är anledningen till att ruinen i dag är svårt skadad.

Läs mer om Ain Amur:

 Läs mer om Oaserna i Västra öknen

Fråga oss om resor till Egypten

Kommentar