Nekropoler och Begravningsområden

De nekropoler som anlades under mamlukhärskarna låg ursprungligen utanför det fatimidiska Kairo men är nu sedan länge en del av den ständigt växande staden. I dag bebos de av levande vars behov av tak över huvudet t.o.m. är större än rädslan för de dödas andar.

Kalifernas gravar: Dessa gravar ligger i norra delen av nekropolen där de flesta gravanläggningarna och musoleerna härstammar från sent 1300-tal till tidigt 1500-tal. De är ofta i bättre skick än anläggningarna i nekropolens södra del och här finns också några betydande gravmoskéer.


Kait-Beymoskén: Denna imponerande gravmoské byggdes 1472-74 för mamluksultanen Kait-Bey. Mycket iögonfallande är den formrika orginella minareten med tre rikt ornamenterade droppstensgallerier. Från en fyrsidig sockel reser sig en oktogon som sedan fortsätter i form av en cylinder krönt med en lanternin. Den vackra kupolen är helt täckt av konstrika stuckarabesker. Genom en mycket karekteristisk droppstensportal av svartvit marmor kommer man in i ett förrum med tvagningsbrunn och ovanför detta utrymme, bakom sirliga loggior, ligger den islamiska grundskolan. Bönerummet och mausoleet uppvisar återigen de tidstypiska färgsprakande ornamenten. Det svarta fotavtrycket av profeten Muhammed som finns här lär ha förts hit från Mecka av Kait-Bey i egen hög person. Det är också hans sarkofag som står framför mihrabnischen i mausoleet.


Sultan Barkukmoskén: Denna kloster-moské byggdes 1398-1411 av sultanens söner och påminner med sin kvadratiska grundplan om en fästning. Över komplexet reser sig mausoleets två kupoler ornamenterade med sicksackband och mellan dem en tredje mindre kupol dekorerad med lodräta randmönster samt två graciösa och elegant utformade minareter. Byggnaden som innehåller en teologiskola (s.k. medrese/madrasa), ett kloster och de två mausoleerna för sultanen och hans gemåler ligger runt en nästan kvadratisk inre gård med pelararkader och resterna av en brunn. Minbar i bönerummet är av sten och invigdes 1438 av sultan Kait-Bey. Ett typiskt exempel på de arbeten i marmor med svartvita kontraster som var så vanliga i moskéer från den här tiden är sultanens trappformade sarkofag.

Andra byggnader på den här delen av begravningsplatsen är gravmoskéerna för sultan Baibars och hans mor, för sultan Ahmed och Inal (samtliga 1400-talet) smat för vicekungen (Khediven) Taufik (1800-talet).

Mamlukgravar: Den södra delen av begravningsplatsen är i mycket sämre skick och här finns nästan bara enstaka delar och fragment av de ursprungligen förmodligen mycket påkostade gravbyggnaderna. Det mest framträdande monumentet är:


Imam-esh-Schafiimoskén som ligger vid gatan med samma namn. Abu Abdallah Asch-Schafi (767-820) var upphovsmannen bakom den schafiitiska inriktningen i den islamska lagtolkningen. Än i dag vallfärdar många rättrogna till hans sarkofag i det vackert ornamenterade mausoleet från 1212. Här vilar också ajjubidsultanen el-Kamil och medlemmar av hans familj.

Värt ett besök är dessutom Hosch el Pascha, gravmonumentet över Muhammed Ali och hans familj.

Translate »