Kyrkor och Synagogan

Print Friendly, PDF & Email

På södra sidan av museets trädgård ligger fästningens största port, och är ett magnifikt exempel på romersk arkitektur. En portal i södra väggen i museets trädgård leder upp till Maria Kyrkan, Al-Muallaqa, som är byggd ovanpå tornen i denna gamla port . Tradition förlägger denna kyrka till 600-talet, men liksom alla kyrkor i Gamla Kairo, har även denna upprepade gånger byggts om flertalet gånger ända in i modern tid. Mycket gamla inventarier har dock bevarats, bland annat en särskilt fin marmor ambo (predikstol) (1000 talet) och en iconostas av ebenholts  med elfenbens inäggningar (1100 / 1200-talet).

Liksom andra ortodoxa kyrkor, har den koptiska kyrkan iconostaser som skärmarav altarborden vars dörr endast är öppen under gudstjänsterna. Till höger om ikonostasen, bakom ytterligare en vacker skärm, ligger ett litet kapell helgat åt St Tekla samt ett dopkapell, byggd över portens östra torn. Från det lilla fönstret i kapellet får du en bra utsikt över portens västra torn.
En trappa nära biljettkontoret leder från Museets trädgård ner till en smal stenlagd gränd i den bebodda delen av fästningen. Till höger ligger här St Sergius Kyrkan, som traditionellt anses vara den äldsta i Misr al-Qadima, och som sägs vara byggd under det 4: e eller 5:e århundrade alldeles över en grotta där den Heliga Familjen bott under sin flykt till Egypten. Den är byggd som en traditionell basilika där mittskeppet flankeras av marmorpelare som har återanvänds från en tidigare byggnad, och som bär upp kyrkans övre galleri. Påbyggnader av kyrkan har fortsatt fram ända till dags dato och de äldsta inventarierna finns förnärvarande i det koptiska museet.
St Barbaras Kyrka hittar du är längre ned i gränden, och sedan vänster. Precis som St Sergius Kyrkankommer di in i kyrkan från en trappa som leder ned under gatunivån. Denna kyrka har även den byggts om många gånger, men har fortfarande en fint inglaggd medeltida ikonostas. Till vänster är finns en av de få överlevande medeltida ikoner som föreställer helgonet St Barbara. Till höger finns en vacker 1200-tals ikon som föreställer Jungfru Maria på tronen tillsammans med jesus barnet i famnen, innefattad i en ram från 1300-talet, som restaurerades år 1990 av Zuzana Skálová, den ledande experten på området. En dörr till vänster leder in till den lilla kyrkan som helgats åt helgonen St Cyrus och St Johannes, vars reliker finns i en kista efter södra väggen under en triptyk så täckt med röken från rökelse och ljus att bilderna knappt är synliga. Den kala betongväggen här är täckta med fromma graffiti – “Kom ihåg mig,  O Herre.”

Judiskt Egyoten synagoga banner

Några korta steg från St Barbara ligger Ben Ezra Synagogan, använd som kyrka helgad åt St Mikael från 700 talet och framåt, stängd under den fanatiske kalifen al-Hakim (996-1021), och därefter såld till den judiska befolkningen i staden. Under århundraden fungerade synagogan som “geniza”, en förvaringsplats för handlingar som gjorts heliga genom att vara undertecknade under ed, och som därför inte kunde kasseras hursomhellst. Eftersom dessa handlingar innehåller sådana vardagligheter som avtal, räkningar, och köpekontrakt, utgör dessa dokument ett fantastiskt och omfattande register över stadens medeltida liv. Den nuvarande byggnaden är ett resultat av många ombyggnationer, särskilt under 1800 talet. Den kortaste vägen tillbaka till huvudvägen utanför fästningen leder åter förbi St Sergius Kyrkan och därefter rundar den hörnet på St George Klostret, som innehåller ett Fatimidiskt (eller Ayyubiskt) mottagning rum med 7 meter höga trädörrar,  samt återstoden av ett hus, men dess användning och ursprung är nu insvepta  i myternas flora. Utgången från fästningen ligger alldeles utanför klostret.
Bland de sju tidiga kyrkor som ligger utanför fästningen, utgör Abu’s-Sayfayn (St Mercurius) kyrkan den mest intressanta.I Shari Ali Saleem kyrkan, blev säte för den koptiska patriarkatet då det flyttades till Fustat från Alexandria under 1000-talet. Den innehåller flera  vackra ikoner från 1700-talet.

Läs mer om Kairo:

Lämna gärna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *