Cheopspyramiden

Print Friendly, PDF & Email

pyramider inne keops

Med sin kvadratiska bas med en ursprungligen 231 meter lång sida, en sluttning av 51 grader, 52 minuter; och en höjd av 147 meter var byggnadsverket den största någonsin av Egyptens över 100 pyramider. Herodotos uppger att byggnadstiden, under vilken ca 6,5 miljoner ton sten måste skaffas fram var 30 år, vilket även av nutida ingenjörer anses vara ett realistiskt tal. Som vid alla andra pyramider ligger de tillhörande kultbyggnaderna på östra sidan av gravmonumentet, men daltemplet ligger numera dolt under modern bebyggelse, uppfarten kan endast skönjas på tidiga flygfoton och det enda som finns kvar av gravtemplet intill pyramiden är stengolven av svarta basaltblock över vilka den moderna asfaltvägen sträcker sig mot området.

Den ursprungliga ingången till pyramidens inre ligger på norra sidan (18 meter över marken och ca 8 m vid sidan om mittaxeln) och är tydligt markerad med 2 par väldiga kalkstensmonoliter som kröner öppningen i en sadeltaksliknande konstruktion. Hieroglyftexten på det högra blocket är inte antikt utan sattes dit i oktober 1842 av den tske egyptologen Richard Lepsius för att hedra Preussens kung Friedrich Wilhelm IV (1840-61) som var den som hade finansierat Lepsius expedition. Helt stilenligt inramades även detta kunganamn av en kungakartusch men här kröns den inte av en Horusfalk utan av den preussiska örnen.

Cheops karta inne Keops Pyramid

I dag kommer man in i pyramiden via den gång strax nedanför den ursprungliga där de medeltida gravrövarna bröt sig in i sin jakt på förmenta skatter. Att de i sina ansträngningar faktiskt stötte på det ursprungliga gångsystemet måste nästan betraktas som ett underverk i sig. Dagens besökare ser tydligt skillnaden på väggarna mellan gravrövarnas gång och den med polerade plattor klädda orginalpassagen. På den plats där gångarna möts kommer det med väldiga slutkvadrar alltjämt förseglade ursprungliga schaktet uppifrån vänster och fortsätter i rak linje som en (numera avspärrad) ramp djupt ned till en underjordisk kammare (3). Besökarens väg leder i stället fram till en kort men smal och låg passage som går brant upp åt höger och leder direkt till foten av “Stora Galleriet” (4), en 47 meter lång, 8,5 meter hög och nedtill 2,15 meter bred hall med en byggnadstekniskt omsorgsfull överkragning upp mot taket. Vid foten av galleriet börjar också ett horisontellt schakt, även det numera, avspärrat som leder mot pyramidens mitt och ytterligare en gravkammare, den s.k. Drottningkammaren (6).

När man kommer upp till slutet av Stora galleriet befinner man sig hela 43,3 meter över marken och vid ingången till kungens gravkammare (5) som helt saknar dekorationer men är klädd med polerade plattor av röd Assuangranit (10,5 x 5,2 x 5,8 meter). På ena kortsidan står en lika enkel och osmyckad granitsarkofag.

keops sarkofag pramider

För att komma in i gravkammaren måste man ta sig igenom ytterligare ett lodrätt schakt (stigort) där de tunga stenpluggarna som användes för att försegla gravkammaren fortfarande ligger kvar.

För att avlasta kammaren från trycket av de enorma stenmassorna ovanför har arkitekten låtit lägga ytterligare 5 hålrum ovanpå varandra, vilka alla har förbindelse med Stora galleriet. I de här dolda avlastningsrummen förekom Cheops namnchartusch på flera av blocken vilket gör att det inte finns några tvivel om att pyramiden ska tillskrivas just denna härskare, trots att man inte har kunnat finna vare sig mumien eller några gravgåvor från begravningen. Eftersom kungens gravkammare inte ligger exakt i pyramidens centrum framförs det då och då teorier om att kungens egentliga grav ändå finns gömd någonstans i pyramidens mitt och att den s.k gravkammaren bara har anlagts för att få eventuella gravrövare att tro att de stött på en redan plundrad grav.  Emellertid är de tekniska lösningarna (med avlastningskammare och dessutom 2 luftkanaler (A), 90 cm ovanför golvet, snett upp och ut i det fria) säkerligen alltför påkostade för en skengravkammare, och också meningslös eftersom gravrövarna inte upptäckte dem. Ingenting har heller ändrats med anledning av de borrningar in i pyramiden som företogs av franska forskare år 1986, bortsett från att man vid detta tillfälle upptäckte att byggkroppen innehöll hittills okända hålrum som var fyllda med sand.

 

Läs mer detaljerat om Pyramiderna i Giza:

Läs mer om den första pyramiden i Egypten:

 

Lämna gärna en kommentar