Guide till Giza

Print Friendly, PDF & Email

Trots att Giza med sin nybebyggelse för länge sedan smält ihop med landets huvudstad Kairo så att de båda städerna bildar ett sammanhängande tätortsområde, är staden ändå provinshuvudstad med egna bokstäver på bilarnas registreringsskyltar (GZ), egen förvaltning och en egen centralstation (den senare uppmärksammas för sin pseudofaraoniska klassicistiska arkitektur). Det är emellertid pyramiderna som gjort Giza berömt, dessa de enda representanter för världens 7 underverk som fortfarande står upprätt. Under nästan 4500 år var detta också det högsta byggnadsverket i världen, fram till dess att Kölndomen stod färdig år 1880.

Pyramiderna reser sig på en klipp-platå som höjer sig över det omgivande landskapet. Från stadssidan, alltså från öster och norr, har den moderna bebyggelsen med tiden trängt ända fram till ökenplatån och bebyggelsen tätnar, framförallt krin Sharia el-Haram (pyramidgatan), en väg som byggdes med anledning av den festliga invigningen av Suezkanalen 1869. Den åtskilliga kilometerlånga raka vägen från Kairos stadsgräns och fram till pyramiderna kom till för att de höga gästerna med Napoleon III och kejsarinnan Eugenie i spetsen på bekvämast möjliga sätt skulle kunna besiktiga de faraoniska monumenten. Den byggnad i slutet av Sharia el-Haram som regeringen av samma anledning reste för sina kära gäster utgör i dag kärnan i det berömda Mena House Hotel.

Pyramiderna i Giza byggdes under den 4:e dynastin vars första kung, Snofru, emellertid lät bygga sina gravmonument i Dahschur och Medum. Men  redan hans son och efterträdare Cheops valde i stället Giza för sina egna byggen. Cheops efterträdare, farao Radjedef (Djedefre) flyttade med sin pyramidanläggning åter mot norr, mot Abu Roasch, medan de nästa båda Chefren och Mykerinos, vände tillbaka till Giza och med sina gravbyggnader gav platsen dess slutgiltiga prägel (om det ev. funnits ytterligare en härskare mellan dessa, därom tvivista de lärde). När man får veta att näste regent, Schepseskaf, som var den siste i 4:e dynastin  i stället lät bygga en traditionell mastaba i kolossalformat, i Sakkara,  får man nästan intryck av att även faraonerna var medvetna om att sådana byggnader som pyramiderna i Giza inte längre gick att överträffa.

Vetenskapen har fortfarande inte löst gåtan hur de gamla egyptierna kunde klara att trava upp dessa väldiga stenmassor till sådana geometriskt regelbundna byggnadskroppar (enbart i Cheopspyramiden lär det finnas ca 2,5 miljoner stenblock om vardera 1,1 meter). Det enda man egentligen är riktigt överens om är att man inte ska föreställa sig byggplatserna som en arbetsplats för tvångsrekryterade bönder under uppsikt av en piskförsedd slavdrivare, utan att det i stället torde ha varit tack vare arbetarnas religiösa entusiasm som dessa rent övermänskliga prestationer kunde utföras.

Herodotus påstående att byggmaterialet till Cheopspyramiden kom från stenbrott över hela landet har också visat sig riktig, trots att det länge betvivlades. Däremot har de geologiska undersökningarna av de övriga kungapyramiderna visat att  dessa till större delen  byggdes med kalksten från stenbrott i trakten. Alla pyramiderna var också täckta av samma sorts ljusa och hårda kalkstensplattor som kom från kalkbrotten i Tura på andra sidan Nilen strax söder om Giza. Den gamla plattbeklädnaden finns fortfarande kvar på toppen av Chefrenpyramiden. Dessutom var åtminstone Chefren- och Mykerinospyramidernas sockelzoner mantlade med röd granit. Både sarkofager och väggbeklädnaden i de 3 pyramiderna i Gizas inre gravkamrar bestod också av detta material som måste ha forslats hit ända från Assuan.

När Saladin, korsriddarnas berömde motståndare, mot slutet av 1100-talet lät bygga ett citadell ovanför staden Kairo ansåg han att det var mer praktiskt att ta de redan färdiga stenblocken i Giza och transportera dem den långa vägen än att bryta nya kalkstensblock direkt på byggplatsen i Mokattambergen. Även om stenstölderna har reducerat t.ex. Cheopspyramidens ursprungligen 215 stenskickt av kalkstensblock till 200, en minskning av pyramidens höjd från 147 meter till daqgens 138, så har detta inte inneburit någon påverkan vare sig på byggnadsverkets monumentalitet eller på den tjuskraft som det fortfarande utövar på besökaren. (Det är ingen tillfällighet att det just kring Cheopspyramiden florerar de mest absurda teorier och legender)

 

Lämna gärna en kommentar