Palats och profana byggnadsverk i Kairo

Print Friendly, PDF & Email

Palats

 

Abdinpalatset (Midan el-Gumhuriya):

Abdinpalatset Abdeen palats

Detta kungarnas och vicekungarnas (kedivernas) residens byggdes 1863-73 av Ismail pascha. Med hjälp av arkitekter och konstnärer från olika länder utformades palatset till ett mönster av orientalisk skönhet och prakt. Eftersom byggnaden i dag delvis är ett av Egyptens presidentpalats är inte hela palatset öppet för allmänheten, men bland annat de kungliga gemaken är det som museum. Hänförande är framförallt de vackra mattorna och Mohammed Alis konstgalleri

 

Beshtakpalatset (Sharia el-Muiss):

Beshtak palatset

Efter en omfattande restaurering har denna byggnad från 1334-40 fått ny glans. Den uppfördes av emiren Beshtak över ett gammalt fatimidiskt palats. Ovanför de små butikerna och en koranskola i den första av de fem våningarna ligger den praktfulla audienssalen med kassettak av trä. Mycket sevärd är också den med fajansplattor dekorerade brunnen i mitten.

Privatresidens

Särskilt i kvarteren i Kairos gamla stad kan man fortfarande få se typiska arabiska hus och gatufasader. Ett arabiskt hus ser ut ungefär på följande sätt: Det består av 1-2 våningsplan, och på övre våningen finns ett  s.k. mashrabija-burspråk, ibland osmyckat men ofta prytt med ett vackert arbetat  trägaller. Härifrån kunde kvinnorna osedda iaktta livet  på gatan. Beroende på vilket land det är fråga om och vilket område, men också  ägarens penningpung, kan fönstren vara försedda med konstrikt utsirade gips- eller trägallerier med färgat eller enfärgat glas. I varje hus finns i regel en gård  med en brunn i mitten. Huset är indelat i en “officiell” och en “privat” del. “Salamtik”, husbondens domäner, är alltid inrett med särskild omsorg och riklig utsmyckning, alltefter ägarens ställning och förmögenhet. Här mottar herrn i huset sina gäster och affärskontakter och sköter sina egna angelägenheter. I den privata delen av huset finns förutom familjens rum också kök, bad och eventuella gästrum. Tidigare  ingick också stall och magasinbyggnad samt eventuella verkstäder i ett stadshus. Då hade man också tjänstefolk  vars rum i regel låg i källarplanet.

Beit Gamal ed-Din es-Sahabi (Sharia Koschkadam):

Detta karaktäristiska gamla arabiska herrskapshus byggdes  1637 för köpmansskråets ålderman. Genom en ingång som viker av till höger kommer man till en gård med en vackert dekorerad brunn. Bakom arkaderna ligger husbondens rum. Förtjusande vackra är både mashrabijabalkongen och festsalen i haremsavdelningen med mosaiker och en träkupol.

Beit el Kreatlia. Se: Gayer-Andersonmuseet.

Beit el-Kadi (sharia Bet el-Kadi):

Av det ursprungliga förmodligen mycket vackra “domarhuset” (1495) kan man fortfarande se droppstensportalen och en del av gårdens arkader.

Beit es-Sihami (Sharia Dahab):

Huset byggdes 1648 för rektorn för ElAzharuniversitetet och byggdes ut på 1700-talet. Festsalarna är synnerligen praktfullt inredda. Sevärda är också husmoskén, baden och trädgården med en paviljong, ett vattenhjul och en oljekvarn.

 

Villa Empain (Sharia Salah Salem):

The Baron Palace in Egypt

Detta är ingen traditionellt arabisk bostad men ändå värd att omnämnas. Huset tillhörde baron Empain, Chefplanerare för det nya Heliopolis, en ny förstad till Kairo som planerats på ritbordet och byggts upp i öknen efter 1905.

Befästningsanläggningar

Stadsmuren:

Redan 969, samma år som fatimiderna hade erövrat platsen, omgärdades Gohar sin stad med en ringmur som idag är helt försvunnen. 1087-92 lät sultan el-Mustansirs vesir Badr el-Gamali bygga en ny mur, förmodligen med hjälp av arkitekter från Edessa som besatt kunskaper i romersk och bysantinsk fästningsteknik. Av den här muren finns fortfarande en kort sträcka bevarad samt 3 av de ursprungliga portarna. Till bygget användes också stenar från de mindre pyramiderna i Giza och från mastaborna i Sakkara.

Stadsportar: 

Bab el-Futuh:

Bab el-Futuh

Bab el-Futuh, erövringens port, kom till under sent 1000-tal och påminner med sina mäktiga, med tinnar försedda rundtorn om romerska portanläggningar. Mycket intressant är en avbildning av en hornförsedd vädur. Efter porten följer ett muravsnitt som har konstrikt utformade tinnar och leder till den snarlika porten Bab en-Nasr, segerporten.

Bab en-Nasr:

Bab en-Nasr

Bab en-Nasr, segerporten, påminner om Bab el-Futuh men har dessutom burspråk försett med 2 skottgluggar. Anläggningen, med många inbyggda faraoniska reliefblock, användes för övrigt som fästning så sent som av Napoleon Bonapartes soldater. Numera används tornen som utkikstorn med vacker utsikt och härifrån kan man i lugn och ro följa de4n livliga kommersen på den marknad som ligger nedanför murarna. Något söder ut står Bab Suwela.

Bab Suwela 

Bab suwela

Bab Suwela är en port som byggdes vid samma tid och av samma byggmästare som Bab en-Nasr och som med sina torn är hopbyggd med minareterna i El-Muayadmoskén. Här fanns tidigare en avrättningsplats där också sultan Tuman Bey fick ge sitt liv under Selim I. Fortfarande finns sten- och träkulor kvar som minnen av mamluckstriderna. Egyptierna brukar också kalla den här porten för Bab el-Mitwalli efter den helige el-Mitwalli som då och då sägs uppenbara sig här och som fromma pilgrimmer fortfarande ber till för att få lindring för sitt lidande.

Lämna gärna en kommentar