Seti I:s tempel

Vägen från Baylana går paralellt med en idag nästan uttorkad kanal, kanske resterna av faraontidens sidokanal från Nilen, och leder ända fram till Seti I:s stora tempel. Av de båda […]

abydos 2Vägen från Baylana går paralellt med en idag nästan uttorkad kanal, kanske resterna av faraontidens sidokanal från Nilen, och leder ända fram till Seti I:s stora tempel. Av de båda gårdarna framför den egentliga tempelbyggnaden återstår tyvärr bara de nedre stenskikten, vars reliefutsmyckening emellertid är väl värd ett närmare studium.

Själva templet är numer överbyggt med ett modernt betongtak som ger bättre skydd åt de ömtåliga relieferna och de förvånansvärt välbevarade målningarna som ju faktiskt varit med i 3300 år redan. Men framförallt den pelarstödda ingången till den moderna rekonstruktionen verkar en smula ofullständig eftersom man bara byggt med nakna och grå betongarkitraver i stället för med de gamla egyptiska hålkälen.

Numera har man byggt en bred modern trappa över ingångspylonernas fundament och in på den första gården i vars mitt man kan se kanterna till två brunnar som fick sitt vatten från Nilen. Av det som finns kvar av pylonen kan man tydligt se att den på gårdsidan bröts av regelbundet återkommande nischer med ”Osirispelare” och framställningar av kungen i döds- och underjordsgudens gestalt. Den här första gården var öppen för allmänheten och på västra långväggen smyckad med värdsliga motiv i form av prpagandistiska kamp- och krigsskildringar, av vilka några fortfarande är bevarade. Längst t.v. kan man se farao på stridsvagnen där han med sina stora sandalklädda fötter  (den förmenta 6:e tån hör till den andra foten) trampar ned de förvridna kropparna av landets fiender. (På stridsvagnen visas mycket detaljerat hur hjulet var fästat vid axeln.) I scenerna t.h. kämpar farao och hans följe mot andra fiender som man antingen kan se ligga på marken genomborrade av pilar eller i nästa scen som fjättrade krigsfångar. (Karakteriserade som icke egyptier genom utseendet på skäggen, de fyrkantiga sköldarna och de delvis mycket uttrycksfulla ansiktena.)

En trappa leder upp till den 2:a gården som ligger något högre. En gång stod en pelarrad längs väggen mellan gårdarna men av dem finns numera endast de nedersta skikten kvar. På väggen bakom, dvs. på den bortre väggen på 1:a gården, finns den s.k. katalogen över Ramses II:s barn. En sådan här förteckning över de äldsta prinsarna och prinsessorna ur den omfångsrika barnaskara som denne farao lär ha haft med 4 huvudgemåler och ett otal bihustrur finns på nästan alla Ramses II:s byggnader, mer eller mindre utförlig. Här i Abydos ses de högtidligt skrida mot öppningen till 2:a gården, prinsarna från vänster och prinsessorna från höger.

Väggarna kring den 2:a gården är i något bättre skick och visar återigen reliefer med ramses II. Här underkuvas fienden slutgiltigt i närvaro av diverse gudar och relieferna visar alltså en övergång till de rent religiösa motiven längst in i templet. Mitt på gården har ett litet skrin med en sittande figur numera fått en ny uppställningsplats. Denna skulptur av vit kalksten är ett av de många monument som en gång donerades till Abydos. Ansiktet är starkt förvittrat men den typiska rundade peruken gör det möjligt att datera den till Mellersta riket eller närmare bestämt till 26:e dynstin. Strax innan man kommer fram till den upphöjda platformen med själva tempelhallen kommer man till två låga murutsprång till vänster och höger på gårdsväggen vilka utformats som minnesstelar med Ramses II:s bilder och inskrifter.

Innan man går in i själva templet är det värt att göra en liten avstickare upp till magasinanläggningen. Det långsträckta lagerutrymmet är inte uppfört i sten utan murar av soltorkat lertegel (man kan fortfarande urskilja tunnvalven) och det ligger till vänster ovanför de båda tempelgårdarna på en yta som begränsas bakåt av ett sidoannex till templet, den s.k. Slaktgården. Här kunde man föra offerdjuren till templets innersta utan att de behövde passera den heliga marken på de båda förgårdarna. I mitten av förrådsutrymmet, med uppsikt över både ingången till Slaktgården och magasinen bakom, fanns en liten tronsal med en upphöjning för tronen, en gång uppburen av pelare. Härifrån kunde farao övervaka processionen med tempelskatter när han var på besök. Både tronsalen och de för stötar mycket utsatta dörrposterna i magasinen var byggda med den motståndskraftigare kalkstenen.

Själva tempelhallen har en helt annan utformning än den vanliga Seti I, som var den som påbörjade bygget, lät här inrätta en kultplats för inte mindre än 7 gudar. Visserligen tillhörde de båda tvärställda, i fil placerade, pelarsalarna alla gudarna gemensamt, men varje gud förfogade dessutom över en egen helgedom i den bakre delen av templet. Ursprungligen fanns också en separat ingång till varje sådan helgedom, vilket betydde att den pelarstödda ingångsfasaden bröts av åtminstone 7 ingångar.

Ramses II, som var den som fullbordade fadern Setis tempel, lät emellertid mura igen 5 av portarna så att det bara var mittportalen närmast till höger som blev kvar. Även relieferna på de 12 ingångspelarna som visar farao i samvaro med olika gudar härrör från Ramses II:s tid. Det samma gäller bilddekorationerna på förgårdarna trots att murarna uppenbarligen hade uppförts redan under Seti I.

Tekniken med hålrelief (d.v.s. samtliga scener är utskurna med bakgrundsytan nedsänkt), som återfinns på alla de platser som nämnts, finns också i templets inre samt i den yttre kolonnsalen vars väggutsmyckning kom till först under Ramses II. För de under honom fullbordade passagerna hade hans far och företrädare Seti I, i bakre delen av templet (bakre kolonnsalen, sanktuariet och de bakre ”Osirisrummen”) valt högrelieftekniken (där bilderna höjer sig över den nedsänkta bakgrunden) och det är alltså lätt att se vilka väggar som dekorerats under vilken härskare.

2 rader vardera 12 papyrusknippekolonner med slutna kapitäl stöder taket till den 52 meter breda och endast 11 meter djupa främre kolonnsalen. De mest iögonfallande relieferna finns på högra kortväggen där bl.a Ramses renas av Horus och Thot för att strax därpå föras in i templet där kungen bär fram offer till Osiris, Isis och Horus. Också kolonntrummornas reliefer föreställer Ramses inför olika gudar och då alltid de åt vilka det bakomliggande sanktuariet var helgat.

Den bakre kolonnsalen är skild från salen framför av en vägg med 7 portar. I den här salen finns 3 rader med vardera 12 kolonner, även här med slutna kapitäl i de 2 främre raderna. Den bakre, något högre placerade 3:e raden består av cylindriska trädstamskolonner. I den här salen blev relieferna från Setis tid aldrig målade vilket gör att det förnäliga skulpturarbetet kommer bättre till sin rätt. På den högra kortväggen ses Seti med sin karakteristiska något höknästa profil. I den första scenen till vänster om den finns kungen i mitten under ett rökoffer inför Osiris som tronar på ett skrin. Maat, värdsalltets gudinna, och Renpet, tidens gudinna (med kännetecknen fjädrar resp. årsvippor i diademen) avbildas på ena sidan och på den andra sidan finns gudinnorna Isis och Nephtys med Imentet (västerns gudinna) mellan sig. Gudinnornas fjäderdräckt resp. nätskjorta är lika detaljerat återgivna som kungens transparenta festklädsel, vars fina veck omärkligt smälter ihop med bakgrunden nertill. Till vvänster finns ytterligare en intressant bild. Den föreställer härskaren som räcker fram en bild av Maat till Osiris, Isis och Horus. Bortre väggen i den bakre kolonnsalen, där relieferna är målade, är samtidigt ingångsfasad till de 7 sanktuarierna. Mellan ingångarna till dessa har rektangulära nischer huggits ut ur murverket, alla med reliefdekor. Redan av dessa väggreliefer kan man ana vilken gudom som tillbads i de olika sanktuarierna. Relieferna föreställer kungen tillsammans med resp. gud vid dennes allra heligaste.

Sanktuariet i mitten vigdes åt huvudguden i faronernas rike Amon. De 3 sanktuarierna till höger vigdes åt Abydos huvudgud och hans familj, alltså åt Osiris och hans gemål Isis samt deras son Horus. Omedelbart till vänster om Osirissanktuariet ligger solguden Ra-Harachtes kapell, därefter Memfisguden Ptahs kapell och längst till vänster har Seti själv självsäkert inrangerat sig och sitt sanktuarium bland raden av riksgudomligheter. Väggrelieferna i samtliga kapell uppvisar i det närmaste identiska bildserier: kungen offrar framför resp. guds heliga bark vilken står på en sockel omgiven av offergåvor och i akter och för bär attributen för den gud barken tillhör (t.ex. Horus falkhuvud, Amons vädurshuvud). Det är bara i Amons och Osiris, de båda viktigaste gudarna, sanktuarier som de fina relieferna är färglagda. I Osiriskapellet är också gudabarken utbytt mot den abydenska Osirisfetischen. Detta rum är också det dekorerat med målade reliefer. Först kommer man in i en kolonnuppburen tvärgående hall med scener som föreställer kungen när han med gudarnas assistans tillverkar och reser ”djed-pelaren” (Den stiliserade sädeskärve som är växtlighetens gud Osiris emblem) och samtidigt offrar till guden (bakre väggen). De tilldragelser som visas här var huvudbeståndsdelarna i den årliga Osirisfesten på tempelområdet. På väggen mitt emot, bredvid porten in till Osirissanktuariet ses farao utföra religiösa handlingar framför en falkgudabild i ett skrin.

De bäst bibehållna relieferna med de finaste färgerna finns i de 3 små rummen norr om Osirisrummet. De är vigda åt Osiristriaden (Isis, Osiris och Horus) och på dessa reliefer, särskilt i rummet i mitten, ser man ofta kungen uppträda i Osiris roll. Det är endast planritningen som förråder att det finns ytterligare ett rum (med 2 pelare) bakom dessa 3. Hit finns emellertid ingen ingång och vilken funktion rummet kan ha haft vållar egyptologerna huvudbry än i dag.

Nu kan man gå vidare in i templet, tillbaka genom Osiris allra heligaste, in i den bakre pelarsalen och i riktning mot Seti I:s sanktuarium på södra sidan. På kortsidan i pelarsalen finns dörröppningar, den högra in till en hall med 3 kolonner och omålade väggreliefer enligt vilka rummet uppenbarligen användes för kulthandlingar till Ptah-Sokars ära, den falkhövdade underjordsguden. De båda långsmala rummen som ligger i direkt anslutning till kolonnhallens bortre kortsida har däremot återigen motiv från Osirislegenden, huvudsakligen om den återuppväckta Osiris som avlar Horus.

Från bakre pelarhallen, genom en ingång till vänster om ingången till PtahSokar-rummet, kommer man till den långa korridor som innehåller templets mest berömda monument, dvs. Stora abydenska kungalistan, inte att förväxla med den parallella lista som en gång fanns i Ramses II:s lilla tempel och som i dag ingår i de samlingar som finns i British Museum i London. Listan finns på högra väggen i korridoren som i sin förlängning leder rakt mot den tidigare nämnda Slaktgården. Till vänster finns en passage till templets bakre utgång mot Osireion. Den här kungaförteckningen består av en uppräkning av utvalda föregångare till farao Seti, vilken inleds med rikets sägenomspunna grundare Menes och består av 2 vågräta rader med kungakartuscher. Den tredje kartuschraden anger omväxlande födelse- (”Seti”) och tronnamn (”Men-MaatRa”).

Framför listan kan man se Seti i egenskap av regent bära fram sitt offer åtföljd av kronprinsen, senare Ramses II, som reciterar böner från en utrullad papyrus.

Det är avslöjande för den egyptiska historieuppfattningen att namnen på de härskare som i efterhand förklarades för illegitima togs bort från listan. Mellan Thutmosis I och II saknas följdaktligen drottning Hatschepsut och också hela Amarnaperiodens namn från Amenophis IV/Echnaton t.o.m. farao Eje. Efter Amenophis III följer Horemheb som är den tredje kungen från slutet i listan. Ramses I och Seti I själv, som också offrar sin egen person avslutar raden.

Det trapphus som som förbinder galleriet med kungalistan med templets bakre utgång uppvisar återigen de för Ramses II typiska hålrelieferna: här på den högra väggen infångar farao med assistans av kronprinsen en vild tjur som sedan slaktas. Väggen till vänster visar hur man fångar fåglar med nät, en rituell handling som skall symbolisera hur faraos fiender underkastar sig honom och får hjälp med detta av olika gudar. Också fåglarna offras och på den sista bilden innan man lämnar templet kan man till vänster resp. höger se gudafamiljerna från Thebe och Memfis när de mottar offergåvorna.

 

Fråga oss om resor till Egypten

Kommentar