Hatsheptsuts Tempel – Deir el-Bahri

Den bergskedja i väster där den thebanska nekropolen ligger viker undan ungefär i mitten och där öppnar sig en kitteldal vars sluttningar har fått namnet ”Deir el-Bahri” (”norra klostret”) efter ett kloster som låg här medan själva dalen kallas Assassif.

Mentuhoteps tempel

Den förste som lät resa sitt dödstempel på platsen var Mentuhotep II som var den som åter enade riket efter den oroliga 1:a Mellanperioden och därmed kan betraktas som grundare av Mellersta riket. Här låg också kungagraven under tempelanläggningen (vilket aldrig var fallet i Nya rikets dödstempel).

Innan Mentuhoteps efterträdare för att återknyta till Gamla rikets traditioner flyttade kungaresidenset från Thebe tillbaka till trakten kring Memfis och också återupplivade begravningsseden att bygga kungapyramider, hade man under 11:e dynastin utvecklat nya gravformer och Mentuhotep var själv den förste som skapade ett dödstempel som var uppbyggt i terrassform.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Till templet förde en 46 m bred processionsväg av tegel som började vid daltemplet i kanten av odlingslandet och frtsatte över hela Assassif ända fram till templets muromgärdade förgård. Något avsides, lite längre åt norr kan man fortfarande se en ramp (”Bab el-Hossan”9 som ligger nedsänkt i marken och som går från förgården till den skengrav där man fann Mentuhoteps berömda hebstaty med sina klumpiga armar och ben, svartmålad som tecken på fruktbarhet och iklädd Nedre Egyptens röda krona och den för en 30-årsjubilerande regent typiska vita kåpan (finns på Egyptiska museet i Kairo).

På västra sidan av förgården, där Thutmosis III senare lät uppföra en liten kiosk, fanns en brant ramp kantad av tätt planterade sykomorträd och tamarisker upp till den första tempelterrassen (54 x 41 m). Framsidan av terrassen som vette mot förgården utgjordes av en öppen dubbel pelarhall direkt till höger och vänster om rampn. Precis som i det senare Hatschepsuttemplet var pelarhallens bakre vägg och de bakre väggarna i de dubbla pelarhallarna kring terrassbyggnaden dekorerade med reliefer som föreställde jakter, fälttåg, processioner och vardagsscener. Fragment avde här relieferna är utspridda över museer i hela världen.

Byggnaden uppe på terrassen var på alla fyra sidorna kringbyggd med en kolonnad (fyra skepp frammåt och åt sidorna och tre skepp bakåt). Tidigare tog man för givet att byggnaden krönts av en pyramid men numera har man kunnat gräva fram delar av byggnaden bland resterna av det numera nästan helt förstörda templet och vet att det som höjde sig över taket var en massiv mastaba med hålkäl som övre avslutning.

Vid bakväggen i den västra kolonnadomgången står 6 statyskrin uppradade. De föreställer Mentuhoteps döttrar som hette, räknat från söder Hanhenet, Kemsit, Kawit, Sadeh, Aschait och Mijt. I deras gravkammare i klippan bakom skrinen har man också funnit sarkofager som var tillverkade av hopbundna kalkstensplattor och försedda med reliefer på utsidan och målningar på insidan, Kawits med berömda frisör- och mjölkningsscener och Aschaits med scener från jordbruket. (Numera på Egyptiska Museet i Kairo.)

Den bakre västra delen av Mentuhoteps tempel ligger inne i bergsklippan i väster. I övergången mellan den av en kolonnhall omgivna förgården och den bakre kolonnaden (med åttkantspelare på runda baser) fortsätter den nedsänkta, med tunnvalv överbyggda och omsorgsfullt inklädda ingångsrampen (150 m lång ned till kungens gravkammare, som vanligt återfunnen i plundrat skick. Dödskultcermonierna till den döde kungens ära ägde rum framför den Nisch med hans kultstaty som var inhuggen i klippan längst in i den avslutande pelarsalen.

Påpekas bör också att Mentuhoteps tempelaxel, som går parallelt med Hatschepsuts, om man förlänger den ligger precis i linje med huvudaxeln i det stora Amontemplet i Karnak och dess 1:a pylon.

Hatschepsuts tempel

Betydligt bättre bevarat och också mer känt är det terrasstempel strax norr om Mentuhoteps tempel som drottning Hatschepsut lät resa åt sig 550 år senare och som är ett verka av hennes berömde byggmästare Senmut. Mycket skickligt övertog han inslag och stildrag från granntemplet så att de båda byggnadsverken trots tidsavståndet utgjorde en enhetlig grupp. Också Hatcheptsut hade en långsträckt 37 m bred uppfartsväg som började vid ett i dag förstört daltempel i odlingslandet och slutade mot den murinhägnade förgården framför ett dödstempel uppbyggt i tre terrasser .

Strax före rampen upp på 1:a terrassen har man funnit spåren av 2 t-formade dammar och även här måste marken ha varit täckt av planteringar, bl.a. med sådana exotiska buskar som man fört med sig till Nillandet under drottningens expedition till Punt.

De sfinxer som kantade processionsvägen och förbindelseramperna mellan terrasserna hittades sönderslagna, för när man under Thutmosis III försökte utplåna minnet efter den impopulära drottningen drabbade bannlysningen också Hatchepsuts statyer och reliefer. (Hopsatta sfinxexemplar finns på bl.a. Egyptiska museet i Kairo.) Templet måste emellertid ha drabbats också av nästa förstörelsevåg under Akhenaton eftersom samtliga reliefbilder av guden Amon hackats bort. Som förment far till Hatschepsut intog Amon en särskilt framträdande plats i templet. Ramses II lät emellertid snygga till relieferna och efterlämnade korta enspaltiga hieroglyfinskrifter till minne av sina restaureringsarbeten.

De restaureringsarbeten som man företog under de första utgrävningarna på platsen, 1911-31, har visat sig vara mindre lyckade. Den rekonstruerade vänstra (södra) av de båda dubbla pelargångar som pryder framsidan på den första terrassen har blivit för låg (vilket syns tydligt om man jämför med pelargången till höger om rampen). Dessutom kompletterade man sextonkantpelarna med murade rundpelare. Pelargångens bakre vägg pryds av reliefer som föreställer transporten och resningen av de båda stora obeliskerna vid templet i Karnak men de intressantaste relieferna hittar man i nästa etage, på bakre väggen i de pelargångar som står på var sin sida om 2:a rampen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den norra (högra) pelarhallen (födelsehallen) återger Hatschepsuts födelselegend med vilken denna kvinna på faraonernas tron försökte hävda sin legitimitet. Som förmyndare och ställföreträdare för den minderårige Thutmosis III fick hon makten och slutligen tog hon själv kungavärdigheten och besteg faraotronen. På bilderna lät hon sig aldrig framställas som kvinna utan alltidsom kung 8med en mans överkropp, kungainsignierna och t.o.m. det rituella kungaskägget).

För att motivera hennes anspråk på tronen visar relieferna i hennes dödstempel (från höger) hur guden Amon beslutar sig för att avla en gudomlig tronföljare. Åtföljd av guden Thot (1:a bilden) beger sig Amon, förvandlad till regenten Thutmosis I till drottning Ahmes sovgemak där guden förenar sig med kungagemålen (skildrat mycket diskret med de båda sittande bredvid varandra och med två övervakande skyddsgudinnor; bild 2). Därefter ger Amon den vädurshövdade skaparguden Chnum i uppdrag (Bild 3) att forma Hatschepsuts kropp och hennes ”Ka” (”själ”) på drejskivan vilket sker med hjälp av den grodhövdade barnmorskegudinnan Heket (Bild 4). Nu förkunnar Thot för Ahmes att hon kommer att föda ett gudabarn till tronföljaren (bild 5). Den tydligt höggravida drottningen förs nu av Chnum och Heket (bild 6) till ett födelserum med en födelsestol som står på en säng. Här äger nedkomsten rum (bild 7) i närvaro av ett stort antal skyddsgudar och livgivande demoner och skuddsandar (med hieroglyfen för liv ”ank” i handen). Slutligen bekräftar Amon ännu en gång inför gudinnan Hathor (bild 8) att han är far till det kvinnliga kungabarnet som i slutscenen presenteras som den rättmätige härskaren inför Övre och Nedre Egyptens landsgudar. Samma bildsvit om födelsen lät Amenophis III sätta in i födelserummet i sitt tempel i Luxor.

Inhugget i klippan längst ut till höger i samma etage som födelsehallen ligger ett kapell åt guden Anubis. De vackra färglagda relieferna på fasaden visar ett rikligt försett offerbord åt Amon och Ra medan bilden av den offrande Hatschepsut har mejslats bort. Endast Mut-gamen som en gång skulle skydda henne finns kvar i sitt hörn. T.o.m. på den avslutande frisen upptill hade man arbetat bort de upphöjda Ka-armarna nedanför de av solskivan krönta uraeuskobrorna eftersom dessa symboler tillsammans är ett schiffer för Hatschepsuts tronnamn ”Maat-Ka-Ra”. Bakom förhallen med sina 12 bärande pelare och reliefer ligger det två gånger vinklade egentliga klippkapellet, också det med välbevarade reliefer där den schakalhövdade underjordsguden Anubis upptar det största utrymmet.

Motsvarigheten till födelsehallen på vänstra (södra) sidan om rampen (Punthallen) med en skildring av expeditionen till det fabulösa guld- och rökelselandet Punt som förmodligen låg vid det som är Somalias kust. Ocså här ska reliefsviten läsas från vänster, men det är södra kortväggen som är mest givande. Här finns både floran (palmer, myrrabuskar) och faunan i Punt minutiöst återgivna (korthornad nötboskap, bisarra fiskar i bildremsan längst ned etc.) liksom också invånarnas levnadsförhållanden (byggnader på pålar) och klädsel (höftskynke med två snibbar). Från höger kommer Hatschepsuts expeditionsledare Panehesi, som under beskydd av en egyptisk truppkontingent närmar sig en delegation från Punt anförd av den lokala fursten och hans enormt feta hustru. (Reliefen är en avgjutning, orginalet finns på Egyptiska museet i Kairo).

Bildspel – Punthallen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Precis som under den europeiska kolonialtiden byttes landets värdefulla produkter mot glaspärlor och billiga vapen och långväggen skildrar hur handelskeppen (med babaner som klättrar omkring i riggen) lastas med guld, rökelse och hela myrrabuskar med rotbollar som bärs ombord i korgar av åtskilliga män. Därefter sesexpeditionen lyckligt och väl tillbaka i Egypten (uppgiften att man seglade ända till Thebe gjorde att man länge trodde att det redan under Hatschepsut fanns en föregångare till Suezkanalen). Här sorteras godset som också består av trä, elefantbetar, exotiska djur och derasskinn. Sedan fastställer man mängden guld (massiva ringar på en balansvåg med oxformade vikter) och myrra (mäts med flera skäppor) och viger detta åt guden Amon varvid drottningen återges framför guldbarken med 2 offerkärl.

Till vänster om Punthallen ligger motsvarigheten till Anubiskapellet, ett klipptempel åt Hathor vars tak bars upp av ett stort antal praktfulla kolonner med Hathorkapitäl (taket saknas). Väggrelieferna här föreställer Hatschepsut tillsammans med Hathor-kon och en procession med beväpnade palmbladssvingande truppenheter. Både här och inne i klippkamrarna bakom är relieferna fortfarande i utmärkt skick. Mycket intressanta är också de dolda avbildningarna av byggmästaren Senmut i de små sidonischerna i Klippkapellet. När man öppnade de här små rummen syntes de inte eftersom de var skickligt maskerade med träluckor (om idag är försvunna). Det förekommer spekulationer om att de här Senmutrelieferna sattes dit utan drottningens tillstånd och att Senmut skulle ha fallit i onåd när hans egenmäktiga förfarande upptäcktes. Det enda man med säkerhet vet är emellertid att Senmut plötsligt försvann ur bilden medan drottningen ännu levde, men skälen till detta vet man ingenting om.

På den översta terrassen har polska arkeologer utfört restaureringsarbeten i början av 1990-talet. Den består av en framförställd pelarhall prydd med statyer av drottningen samt den bakomliggande övre gården med omgivande kolonner; klipphelgedomen som huggits in i klippan bakom övre gården (med en liten kolonnad som placerades framför kapellet under Poloméertiden; ytterligare kultrum på båda sidorna (till vänster dödskultskapellet för drottningen och hennes far thutmosis I, till höger en öppen gård med ett solaltare åt Ra i mitten [som i Abu Gurob och i Amarna]). Restaureringarna innebar ett ett mödosamt detaljarbete där man satte fast relieffragment som man hittat i stenhögarna på deras ursprungliga plats på tempelväggarna. Förlorade partier har ersatts med kalkstensplattor som vid behov lätt kan tas bort igen för att ge plats åt orginaldekorationerna.

 

 

Fråga oss om resor till Egypten

Kommentar

Leave comment

Your email address will not be published. Required fields are marked with *.

Translate »