Ramses den store

Print Friendly

Ramses II besteg Egyptens tron hade pyramiderna redan stått i över 1000 år. Ramses hade ärvt den mäktigaste nationen som den antika världen någonsin skådat. Men fientlig makter utgjorde ett hot vid dess gränser – Nubierna, Hettiterna och Libyerna. Ramses var runt 25 år gammal när han besteg tronen men framstår tidigt som en erfaren ledare. I Abydos finns en uppgift i Seti I´s tempel om Ramses barndom. Där beskrivs hur Ramses blev officer i armén redan när han var 10 år gammal, och det framgår av denna inskrift i Abydos att Seti tidigt förberädde sin son att bli Farao.

I Karnaktemplet i Luxor finns en relief som visar hur Ramses far Seti återvänder med krigsfångar från en strid. På bilden syns en rad byggnader i bakgrunden – fort,som utgjorde en del av ett försvarsverk som gick genom hela norra Sinai och skyddade Egyptens gräns till Asien. Det var länge ett av arkeologins mysterium var dessa fort egentligen stod. Men namnen på dessa fort har bevarats och de klassificerades efter de ändamål de hade. Då reliefen i Karnaktemplet även avbildar marina motiv i relief har det föreslagits att denna försvarslinje var uppförd utefter den tidigare strandlinjen i öster, cirka 6 mil inåt landet från sin nuvarande plats.
Om man tittar på NASAS bilder från 1960-talet av Sinai ökenen där nyanlagda jordbruk, vägar och bebyggelse, inte finns med, kan man identifiera delar av ett landskap från det antika Egypten. Genom att använda Suezkanalen som referenspunkt har man kunnat identifiera den gamla flodbädden som tidigare slingrade sig genom området här, den sedan längre uttorkade Pelusiac grenen av Nilen, och det som tidigare var den norra kusten. Genom att använda Pelusiac fåran och kustlinjen som riktlinjer har man kunnat ringa in en möjlig plats för en fästning. Och mycket riktigt har man hittat en sådan vid Tell el Habua nära Kantara, precis som man väntat och hoppats på.

 

En SCA undersökning av platsen visar hur den yttre väggen i fortet vid Tell el Habua var konstruerad – lerväggarna var byggda i lager och för att ge styrka och hållfasthet med kvadratiska torn som skulle ha vaktas av soldater. Genom avancerad datorgrafik har man kunna visa hur dessa väggar en gång såg ut.
Ett av de fort som avbildats på Setis relief verkar tyda på att det fort upptäckts var det fort som på reliefen kallas för Tjaru, vilket även var en av Egyptens gränsstäder. På en plats i området har ett stenfragment hittats som innehåller namnet Ramses II.

Enligt en del arkeologer (Hoffmaier) tyder detta på att Ramses kan ha tjänstgjort vid Tjaru och enligt Hoffmeier finns det bevis som tyder på att Seti I:s familj kan ha kommit från det nordöstra Deltat, vilket skulle ha inneburit att Ramses hade ett personligt intresse i området. Staden Tjaru tros ha varit byggt på ett drygt 20 tunnland omgärdad av 9 meter höga murar och med en tempelbyggnad i dess centrum. Det antas att detta var en plats där tusentals trupper skulle kunna ha varit stationerade.

Tjaru var ett av de fort som bildade en kedja av befästningar som nu upptäckts längs denna väg, den så kallade Horus Vägen, som leder österut från Egypten genom norra Sinai mot civilisationerna i öster. Nordöst om Tjaru låg det starka Hittitiska riket. Egypten hade redan utkämpat många slag mot hettiterna under 40 år innan Ramses bestämde sig för att göra en strategisk attack mot Qadesh. En serie gigantiska reliefer som han låtit uppföra i Karnak avbildar de viktigaste slagen under denna kamp. Den berättar om den drygt 60 mil långa ökenmarschen till Qadesh och vad som hände när Ramses och hans trupper anlände.

Karnak reliefen bryter med traditionen genom att visa hur Ramses själv utkämpar en hård strid efter att ha lurats in i ett bakhåll. Ramses avbildar visserligen sig själv som krigs hjälte, men som bara nätt och jämt överlevde striden. Den traditionella uppfattningen hos egyptologerna är att Karnak reliefen visar Ramses som en inkompetent militär ledare. Men detta kanske är att läsa in förmycket i händelsen då det nog var ganska enkelt att hamna i ett bakhåll utan hjälp av modern underättelseteknik. Ramses själv säger sig inte ha vunnit kampen. Scenen är unik på grund av denna känsla av fara som den utsrålar snarare än de mer konventionella avbildningarna faraonernas triumfer.

Den i bibeln omnämnda staden Pi-Ramses, som nu mest består av en massa fragment utspridda över ett stort fält, var en gång i tiden startpunkten för varje resa till Tjaru och byggdes som kunglig huvudstad av ingen mindre än Ramses II.

Efter misslyckandet i Qadesh behövdes andra strategier utarbetas och i Karnak kan man för första gången se avbildad ett nytt sätt att bemöta hot – genom upprättandet av ett fredsfördrag! Efter 50 år av krig, sluts ett avtal om ömsesidig handel och samarbete. Idén om ömsesidigt försvar var inbyggd i avtalet där de båda imperierna var överens om att hjälpa andra i tider av militära hot från främlingar. Genom avskaffandet av det Hettiska hotet mot Egypten möjlig gjorde för Ramses att koncentrea sig på bygget av sitt rike.

Även om Ramses var en fysiskt liten man, så måste han haft en fantastisk storhet i sin personlighet som fick vem som hellst att frukta honom. Hans långa regeringsperiod, och enorma bygnadsverk vittnar om en man som var i full kontroll över sitt rike.

Ramesses II var troligen ansvarig för byggandet av några av hans far Seti:s projekt, och hade på så sätt redan erfarenhet av monumentala byggnadsverk. Ett av hans första byggprojekt som han gav sig i kast med tillsammans med sin far Seti var byggandet av den väldiga hypostyl hallen i Karnak templet. Detta borde ha varit det 8:e av antikens underverk. Hela området omfattar 18200 m2 och består av 134 kolumner uppställda i 16 rader, de centrala kolumnerna når en höjd av 25 meter (!). Ramper av lertegel finns fortfarande på plats i Karnak templet och troligen var det plattformar och ramper av detta slag som var nyckeln till hur hypostylhallen byggdes, en teknik som bör ha använts av Ramses på alla sina framtida monument. Området täcktes undan för undan med allt högre nivåer av tegel med ”håligheter” för pelarna. De väldig stenblocken forslades upp till dessa nivåer och lades ovanpå vart och en av pelarna. När hela hypostylhallen var komlett var den innesluten i en enorm tegelstruktur, tusentals ton av tegel detta, som sedan togs bort bort så att kolonnerna kunde framträda i all sin glans som vi ser dem idag.

När Ramses själv blivit krönt till farao kom hans byggnadsprojekt bli långt mer omfattande än någon vad någon farao innan honom gjort. Många anser att denna massiva byggnadsmani inte skall ses som (enbart) ett tecken på själförhärligande utan att det skulle ha varit ”försumlig” av Ramses att inte visa sin kärlek till gudarna och manifestera sin omsorg om dem under den långa tid av stora ekonomiska välstånd som de skänkt honom.

Frågan om hur Ramses lyckades finansiera alla dessa byggnadsverk står att finna i Ramesseum, på Nilens västra bank vid Luxor. Långa gångar med välvda tak av lertegel bildar rader av lagermagasin. Det var de varor som lagrades här som ”finansierade Ramses drömmar”. Denna plats kan närmast ses som en sorts ”centralbank” i det gamla Egypten, som möjliggjorde för Ramses att lagra spannmål att användas som betalningsmedel för den  arbetskraft som krävdes vid byggena.

Ett nästan ännu mer häpnadsväckande byggprojekt än Hypostylhallen i Karnak utgörs av det tempel som Ramses lät bygga i Abu Simbel, som innehåller de största colossal statyer som någonsin gjorts av en farao. Farao sågs av egyptierna vardandes en del människa och en del gudom; -den levande Horus. Något som Ramses kom att utveckla ytterligare ett steg. I en av kamrarna i Abu Simbel templet avbildas en sittande Gud med en bagges horn, sittandes på den gudomlig tronen. Denna Gud är en aspekt av guden Amun i Thebes. Ovanför finns en solskiva avbildad, villken vanligtvis symboliserar de äldre gudarna ur egyptens historia. Gudens identitet anges med åtföljande hieroglyfer som Ramesses II själv, vars namn även anges med titeln ”den stora guden”. Han är en ”levande gudens avbild”. Möjligen är syftet med templets kolossalstatyer att mana till dyrkan, som ett led i en gudomlig kunglig kult. Kanske kom framgången för Egypten under Ramses II att få honom att att omdefiniera sig själv i absolut gudomliga termer.

Men Abu Simbel visar också en personlig sida av Ramses den store. Ett andra tempel byggdes även för att hedra Ramses hustru som dog långt innan honom, Nefertari ”den vackraste av dem alla”, hans ”stora kungliga fru”. Nefertari delade templet med gudinnan Hathor. Interiören visar hennes upphöjda status. En scen som visar henne omgivenav två gudinnor som sträcker ut sina händer för att rätta till Nertaris krona, en scen vanligen reserverad endast för faraoner. En annan scen visar Nefertari offrandes till Hathor i sin skepnad av ko. Återigen är det ovanligt för en drottning att utföra denna tempel ritual. Detta visar hennes enorma betydelse under Egyptens 19:e Dynasti. Nefertaris död verkar ha rört Ramesses på ett mycket personligt sätt och att han sörjde för henne.

Nästa plats som bör beaktas är Nefertaris grav i Konungarnas Dal på Västbanken i Luxor. Detta är en av de mest utsökta av alla egyptens gravar. Den är otroligt detaljerad även ned till de minsta av hierglypherna. Tillockmed huden i Nefertaris ansikte har målats för att visa rodnaden i hennes kinder. Det är lätt att förstå hur mycket Ramesses II höll av sin hustru genom att se med vilken kärlek som denna grav smyckats…Och denna grav är Ramses eviga monument över hans kärlek till henne.

Efter att i över 60 år, ha försvarat den egyptiska riket, byggt stora tempel och monument, förklarat sig en levande Gud, han verkligheten ikapp Ramses. Omkring 1213 fKr dog mannen som tros ha varit far åt över 100 barn. För ett Egypten som under tre eller fyra generationer lärt känna Ramses som sin enda kung måste det ha varit en enorm chock för nationen att han nu hade dött. Bygget av hans grav hade påbörjats under hans andra regeringsår och var avsedd att vara den mest magnifika grav som någonsin byggts. Skadad och plundrad många gånger under århundradenas lopp är den numer att likna vid en grotta än en grav, och där själva hjärtat i gravkammaren hindras från att falla samman genom en mängd uppsatta byggnadsställningar.

Under en period av kanske så mycket som upp till sju decennier kom Ramses II att omdefiniera både Egypten och Faraos ställning. Hans framgångskoncept som startade med fredsfördraget kom att lägga grunden för hans efterkommande härskare, och har gett honom det välförtjänta epitetet ”Ramses Den Store”.

Läs mer om Egyptens Historia:

 

Allt om Egypten på Facebook

Några bilder från resan till Fayum mars 2017😊låt er som kikar in på denna sida inspireras 😊 ... Se merSe mindre

Se i Facebook

Nilen <3

... Se merSe mindre

Se i Facebook

Anordnar du ngr kryssningar på Nilen från Luxor? ... Se merSe mindre

Se i Facebook

Det är denna guide från Egypten jag letar efter. Vet du hur jag på ngt sätt ska kunna få tag i honom. Han är frilansare... ... Se merSe mindre

Se i Facebook

Min kvällslekyr; och boktips. ... Se merSe mindre

Se i Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *