Mumifiering & Mumier

Print Friendly, PDF & Email

Mumifiering

De tidigaste av de ”gamla egyptierna” begravde sina döda i små gropar i öknen Där den varma och torra sanden torkade ut organen snabbt och skapade naturliga “mummier”. Senare, började man begrava sina döda i kistor för att skydda dem från vilda djur i öknen, men man insåg snabbt att kroppar som placerats i kistor ruttande och förstördes när de som tidigare inte blev utsatta för den varma torra öknensanden. Under många århundraden utvecklade egyptierna därför metoder för att bevara de dödas kroppar så att de för alltid skulle förbli intakta. Idag kallar vi denna process ‘mumifiering’

Hur välgjord mumifiering som utfördes beror på vad den avlidne hade råd med. Den mest exklusiva behandlingen bestod av av fyra grundläggande steg:

1. Samtliga av de inre organen, utom hjärtat, togs bort. Eftersom dessa organ var de första delarna av kroppen som bröts ner efter döden, men då de ansågs vara nödvändiga för livet efter detta, mumifierades dessa var för sig och förvarades därefter i särkillda ‘Kanopekärl’ som placerades i graven nära den mumifierade kroppen i samband med begravningen. Hjärtat ansågs som ansågs vara platsen för tankar och känslor fick däremot ofta vara kvar i den mumifierade kroppen. Hjärnan å andra sidan ansågs dock inte ha någon betydande värde under åtminstone det Nya Rikets tid , utan avlägsnades med en speciell krok genom näsan och kasserades.

2. Kroppen och De organ som avlägsnats förpackades därefter i ett lager av kryddor och salt som användes som ”uttorkningsmedel” för att dra ut kroppsvätskorna ur vävnaderna. Kroppen lämnades därefter att torka ut under fyrtio till femtio dagar. Vid den här tiden hade kroppens alla vätskor absorberats och bara hår, hud och ben var kvar.

3. Kroppens håligheter fylldes därefter med harts, sågspån eller linne och formades för att så långt som möjligt återställa den avlidnes utseende innan döden.

4. Kroppen förpackades väl i många lager av linne och med många lyckobringande amulets lindades in mellan skikten. Den viktigaste amuletten var skarabé, en-skalbagge som placerades över hjärtat. Smycken placerades även de under bandagen. Vid varje etapp av lindningen, reciterade en präst trollformler och böner. Hela detta förfarande kan ha tagit upp till femton dagar. Hela mumifierings proceduren tog sjuttio dagar. Den mumifierade kroppen lades till vila i en sarkofag (kistan) i en grav, där man trodde att den skulle förbli för evigt.



Läs mer om Egyptens Historia:

Lämna gärna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *