On

Print Friendly, PDF & Email
(Bild: Ramses staty som hittades 2017 i Heliopolis.)
On (Aven) var Nedre Egyptens huvudstad, nordost om nuvarande Kairo.
Grekerna kallade staden Heliopolis, “Solens stad”, och hebréerna kallade den Bet-Semes, “Solens hus”, eftersom staden var säte för dyrkan av solguden Ra (Re), vilken dyrkades under olika namn och gestalter, t.ex Atum i människoskepnad och Harachte, som avbildades som en falk (eller med falkhuvud).
En av obeliskerna i solgudens tempel, försedd med hieroglyfinskription, finns ännu i behåll, likså “Kleopatras nål”, en annan obilisk. Patriarken Jakobs son Josefs gifte sig med dottern till en av prästerna i On. 1 Mos. 41:45,50; 1 Mos 46:20.
Jeremia hade rätt. Denne bibliske undergångsprofet varnade för att Gud skall “krossa stoderna i Bet-Shemesh i Egypten, och de egyptiska gudarnas tempel skall han bränna ned”. “stoderna” i Bet-Shemesh, vilken på hebreiska betyder Solens Hus, dvs Heliopolis, förstördes faktiskt. (Jeremia 43:13) “Stoder” kan även tolkas som “kolonner” eller “obelisker”.
Jeremia hävdade att den babyloniske kungen Nebukanesar, som angrep Egypten år 591 och 567 f Kr, var ansvarig för förödelsen. Det hebreiska ordet Bet Shemesh fortlever i namnen på ett angränsande kvarter i dagens Kairo, “Ayn Shams”. “Shams” etyder sol på arabiska; det var även namnet på den förislamska arabiska solguden. “Ayn” betyder öga eller källa, men i detta fall kan det helt enkelt röra sig om en förvrängning av namnet “On“.
I On hade den heliga Benben-stenen tillbetts redan i förhistorisk tid; solguden Ras tempel som en gång hade ägt 1000.000 tunnland jord där 12.000 bönder arbetade; var den plats där Thoth enligt legenden uppfann skrivkonsten.
On, där Josef gifte sig med dottern till översteprästen Poti Fera (Potifar); var ett center för matematik och astronomi, det var här som den första kalendern med 365 dagar och dygnsindelningen med 24 timmar tänktes ut och där Greklands mest lysande hjärnor var verksamma.  Av hela denna prakt försvann så gott som allt.
Den enda kvarleva av det gamla Heliopolis som stod kvar intakt var den ensamma obelisken.
Diodorus Siculus hävdar att denna obelisk var en av två obelisker som uppfördes av farao Sesostris I. Enligt den sicilianske geografen blev denne farao plötsligt blind, och för att bli botad uppsökte han ett orakel. “Tillbed Heliopolis gud, och du kommer att få tillbaka din yn när du sköljer dina ögon med urin från en kvinna som aldrig har varit nära en man utom äktenskapet”, sade oraklet. Att resa obelisker som tecken på tillgivenhet var en smal sak, men den andra delen av löftet var svårare att uppfylla. Stackars gamle Sesostris tvingades bränna åtskilliga äktenskapsbryterskor, däribland sin egen hustru, tills en trädgårdsmästares hustru slutligen bestod sköljningsprovet.
Farao gifte sig med denna kyska dam så snart han återfick synen, berättar Siculus.
 Sanningen är dock mer prosaisk. De gamla egyptierna var inte sådana kvinnohatare som Siculus antyder. Dessutom anger inskriptionerna på den kvarvarande obelisken enbart att den var en av ett parsom restes till minne av Sesostris 40-åriga styre omkring 1950 f Kr.
Denna obelisk har bevittnat hur staden runt omkring den långsamt försvunnit. Dess tvilling föll någon gång på 1100-talet e Kr. Resterna av den hamnade troligen i någon mur i Kairo. Men när Strabo besökte Heliopolis för 2000 år sedan avfärdade han platsen som en gravhög: “Det sägs att det förr i tiden låg ett residens på denna plats, där prästerna som studerade filosofi och astronomi hade sitt säte. Av detta finns ingenting kvar idag”. Så den ensamma monoliten stod kvar ute på fältet under två årtusenden, en hjälplös vaktpost vid den norra infartsvägen till Kairo, oberörd av förbipasserande främmande arméer – araber, korsfarare, turkar, fransmän och britter – som alla slog läger vid dess fot. Under 1900-talet drabbades obelisken av den slutgiltiga förödmjukelsen när den uppslukades av en sjaskig förort till den växande staden.
Ända inpå 1940-talet förblev dock obelisken målet för en årlig pilgrimsfärd. Joseph McPherson, en brittisk officer vid Kairos polis som skrev en bok om folkliga högtider, beskrev hur bönder från närbelägna byar på dagen för vårfestivalen Sham al-Nessim samlades här i gryningen för att beskåda soluppgången.

Allt om Egypten på Facebook

Lite sockersött men.. ärligt berättat. Ni måste bara komma dit någon gång!!! #Siwaoasen <3 ... Se merSe mindre

Se i Facebook

Lämna gärna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *